Gaybloggar.se
poupeegirl fashion brand community

"When the first baby laughed for the first time, the laugh broke into a thousand pieces, and they all went skipping about. And that was the beginning of fairies"








Idag är det lite av en sorglig dag. Michael Jackson är död. Det är oerhört sorgligt, verkligen. Och nu sitter säkert några där hemma och tycker att det var bra att en pedofil dog, undrar hur jag kan bli ledsen över en sån sak osv. Men det jag tänker på är att han kanske var pedofil, visst, men hans musik var så oerhört underbar !
Man behöver inte tycka om personen i fråga, bara man gillar musiken. Sen så tror inte jag på allt skit som står i tidningarna, dom är as-ätare, dom ljuger, hittar på shit för att kunna skriva något på framsidan som får folk att köpa deras lögner. Jag tror på en människa tills motsattsen är bevisad. Dessutom ska man alltid ge personer en andra chans, det tror jag på i alla fall. Och inte för att det är någon ursäkt, men hur frisk skulle du vara om du fått växa upp med en pappa som inte gjort annat än att trycka ner dig varje dag, som säger att du är ful och äcklig osv.. Detta är då ingen ursäkt, men som sagt, Hur skulle du vara idag ? Han blev känd tidigt, pressad hela tiden och fritid, vad var det ?
Än en gång, detta är inga ursäkter, men i grunden så är det kanske en förklaring...
Jag kommer aldrig få se honom live, och det är hemskt.
Nu svammlar jag en massa. Och det blir ingen logik i det hela. Så jag avrundar här.

Hope you found you're Neverland, King of Pop...
R.I.P Michael Joseph Jackson 29/8 1958 - 25/6 2009

Ajöken!

"Good morning, starshine! The Earth says, hello!"



Snart får man fint besök, det får man även i morgon.
Jag är lyckligt lottad jag. Så sitter man här med mensvärk och chokladsug som är till duga.. men jag klagar inte. Jag gillar faktiskt mitt liv just nu. Trotts ett självförtroende som ligger på botten och en totalt förvirrad hjärna som går på högvarv fast det är sommarlov. Men vet ni, jag har kommit fram till att det faktiskt inte gör något.
För ifall det här jag går runt och funderar på inte funkar som jag vill att det ska funka, då finns alltid alla mina vänner, mitt kanel-te (som jag förövrig fått börja improvisera eftersom konsum slutat sälja mitt kanelte...Det är bara att hälla kanel i tet, det smakar inte riktigt likadant, men det är bättre än inget.), min musik, OC och kameran..Kameran resulterar då i massa fina bilder som jag kan sitta och redigera så jag glömmer bort tiden och såklart familjen.
Jag har plan B,C,D,E,F och G, ifall jag skulle bli ledsen, sårad, arg eller besviken. Det bara är så.
Och jag trror, att ju fortare en mäniska inser att man kan inte alltid få som man vill, allting går inte enligt planerna och ganska ofta så skiter sig det mesta, när man inser det, det är då man kommer på dom här lösningarna och det är då man inte är rädd för att allt detta ska ske.
Nu är jag bara halvvägs till detta själv, för jag blir fortfarande alldeles för lätt sårad och jag tar allt alldeles för personligt, men jag är på väg därifrån. Och det gillar vi,ni, gollum & greta, chippen och mina katter väldigt mycket.

Jag känner också även för att ta upp det här med min extremt ovälkomna mensvärk.. Så extremt onödigt. Okej, visst, man ska kunna få barn osv, men måste den sätta igång redan när man är 11,12 år. Vem i denna ganska skruvade värld bestämmer sig för att skaffa barn när man är 12 ? Allt det andra är ju inte färdigutvecklat, de flesta vill absolut inte skaffa barn innan de fyllt 25, så varför inte bevara oss kvinnor/flickor/tjejer denna smärta i ytterligare 12 år?
Det känns så galet onödigt, om det nu var så att man fick sin mens när man var 25, då skulle alla, det kan jag lova, aborter minska groteskt mycket. Inte en massa 16 åriga mammor därute i världen som springer runt och säger "Shit happens.." Så galet onödigt. Så snälla, bevara oss från dessa månliga helvetes dagar i minst 10 år till ?!

Ajöken!

"It is only when we have lost everthing that we can really do anything"



Vem?             När?                Var?                 Hur?

"The green grass blows in the wind, dancing"



Jag har legat och tänkt hela natten, detta resulterar i en bankande huvudvärk och rödsprängda ögon. Och trotts allt det här tänkandet så är jag inte ett dugg smartare. För när man börjar överanalysera så blir inget logiskt, allt blir en ännu värre röra än vad det var från början.. Så nu sitter jag här och känner mig helt apatisk, lyssnar på Imogen Heap och funderar fortfarande. Det är jobbigt det här, att fundera. Man blir osams med sina tankar och sånt är aldrig bra. Man fattar konstiga beslut efterom allt i huvudet är som en gröt, och när det kommer en männsika som låter logisk och har struktur i skallen så litar man helt enkelt på denne persons beslut.
"Oh no, You don't care a bit. You don't care a bit..." Imogen Heap - Hide and Seek, finaste låten just nu. 
Men åter till mina fundersamma tankar om absolut ingenting. Det jag har kommit fram till i detta pottpurri av tankar är att just nu är jag rädd för att göra fel. Rädd för att skrämma bort människor.  Jag önskar att jag kunde vara mer säker på mig själv. Men av någon anledning så har allt mitt förtroende för mig själv försunnit, sjunkt till botten.. Och jag vet faktiskt inte vad jag ska göra för att återställa det...

Ajöken!

"Are you holding back like the way I do ?"



Ojojoj vilket helg det har varit.
Midsommar hemma hos Lou var så sjukt mysigt, pizza och cheesecake. Gifflar och nötter. Helt wunderbart. Runt fat boy RUN! Är förövrig en av mina nya favorit filmer. Happy-go-lucky film till tusen!
Ikväll blir det bio. I morgon ska jag och Lou baka, men varför är en hemlighet.
Det var förövrig en regnbåge igår. Jag älskar regnbågar, så himmla fina.
Så står man där på mormor och morfars tomt, känner doften av blöt asfalt och ser vackr färger på himmlen, och just då, precis i den stunden så känner man sig så liten. För det är säkert massa andra människor som står och tittar på den där regnbågen. Samma sak när det regnar i hela sthlm och man är ute på promenad, då vet man att det är någon människa, kanske på söder eller i gamla stan som också är ute och blir blöt. Då känner man sig inte ensam längre.
Sånt där är både coolt och lite läskigt tycker jag.
Känns fortfarande inte som sommarlov, det är lite jobbigt.. Men jag klarar mig, så länge jag är ledig så ska jag inte klaga.
Jag undrar vart solen har gått och gömt sig, känns lite tomt utan den.
Nu spårar detta ut något kolosalt, och jag känner att jag orkar faktiskt inte skriva mera..

Ajöken!

"Oh, it's always better when we are together"



Mmm, balongbilder är alltid mys...
Midsommar idag, ska fira med Lou och hennes mamma. Det kommer bli wunderbart. Wunderbart har förövrig blivit mitt nya favoritord, typ. En blandning av jag vet inte vad, men som funkar ändå. Det är som fjortisars häxblandning, dom vet inte riktigt vad det är dom blandar, men man blir glad och full i slutet ändå.
Inte för att man blir full av ordet Wunderbart, men skit samma, ni som läser verkar vara en bildad bunt så ni kunde förmodligen räkna ut det själva.
Mitt liv flyter på just nu. Har lite problem med vilka vägar jag ska välja, men det kommer jag förhoppningsvis har kommit fram till på onsdag. Då ska jag fatta mitt beslut. Det är inget livsavgörande, men skit samma. Då ska det vara gjort så kan mitt liv fortsätta flyta på utan alla stenar och skit i vattnet som är i vägen.
WUNDERBART på det..

Ajöken!


"This is how you remind me"


Fotat en del.
Redigerat ännu mer..
Gillade den här bilden.
Känns som sommar för mig.
Galet vad jag längtar till Pride.
Någon som ska dit ?

Ajöken!

"Stay with me tonight..."



Min dag har bestått av väntan och Secondhand Serenade.
Trötthet och förvirring.
Hunger och sorg.
Glädje och hopp.

Det var min dag det, hur var din dag ?

Ajöken!

"If you dont like your ideas, stop having them"



Har inte så mycket att säga. Sitter och lyssnar på musik, äter chips och dricker cola.
Nyttigheter det ni.
Egalia fick pengar, lyckan är enorm.
Tröttheten är total eftersom jag stort sett har lyckats vända på dygnet redan, det känns bra.
Men jag orkar inte bry mig. Det är lov fan !
Picnik med Ingrid i morgon på balkongen. Det kommer bli wunderbart !

Ajöken !

Finaste underbaraste lilla Ingrid <3


Det här känns så galet cheesy, men jag orkar inte skicka ett långt sms, för det tar 100år att skicka, dessutom så är det svårt att uttrycka sig med en T9 ordlista eftersom den har så löjligt få ord.
Det är jobbigt att du är så ledsen, inte för att jag menar att det är jobbigt jobbigt, men det känns lixom så fel eftersom du altid har varit en glad person. Finaste lilla Ingrid <3 Jag kan ju börja med att skriva hur glad jag är att vi började umgås, fatta ifall vi inte hade gjort det. Vem hade då tröstat mig när Lisa dog ? Du satt dä, mådde piss efetrsom du var galet sjuk och du grät när jag grät och det kommer jag aldrig glömma.
Du var ju den ända som brydde sig. Och det var guld värt. Du är guld värd. Verkligen.
Alla gånger jag hängt hemma hos dig efter skolan. En underbar undanflykt ifårn hemmet och skolan. De gånger du hjälpt mig med matten och allt annat underbart du gör för mig. Det kanske verkar som att jag inte uppskattar det, men det gör jag. Jag har bara svårt att uttrycka mig verbalt till en person. Jag hakar oftast upp mig och säger fel saker. Och det här känns kansigt, att sitta och skriva ett blogginlägg till en person, men jag får helt enkelt bortse ifrån det.
För om jag kunde så skulle jag skriva en bok till dig. Det skulle då bli en ganska kort bok, men du förstår vad jag menar.
Jag hoppas att det här inlägget får dig att förstå hur mycket jag tycker om dig. Ok ?
För det gör jag.
Finaste snällaste underbaraste raraste roligaste coolaste bästaste Ingrid <3

Löv u DingDing


"Read the directions and directly you will be directed in the right direction. "


Har varit borta sen torsdags eftermiddag. Slaggat hos folk osv.
Har ingen ork till att skriva en massa, men jag kan nämna att det här sommarlovet började galet bra.
Nu ska jag ut i regnet med hunden och bli blöt.
Men jag klagar inte, eller jo lite, men det räknas inte.

Ajöken !

"I have an excellent idea! Let's change the subject!"



Filtarna är återfunna (dom låg fint ihopvikta under min madrass) och nu så syns inte den vackra mustachen på min hand alls. Lite creds till Frasse, Emerie, Cosette, Stefan, Mich och Ellen  som läste det hela och komenterade.
Stående ovationer för er. Tyvärr så kommer inte det här inlägget bli lika spännande eller intressant som det förra och det ber jag i förväg så hemskt mycket om ursäkt för. Men man kan inte vara cool och intressant hela tiden.. Ibland måste man vara lite tråkig, som gubbarna som läser upp nyheter på tv4.
Men okej, åter till ämnet som var... ? Jag har ju inget ämne. Hur ska det här gå. Jag får helt enkelt freestyla och skriva ihop något bohemiskt och coolt, hur man nu gör det. Det ska nog gå bra.

Tänkte att jag kan ju härma min morbror lite i det här inlägget och skriva en lista på 5 filmer jag tycker att ni borde se innan ni dör. Jag har ju dock sisådär 25 filmer, men jag orkar inte skriva alla... Så var berädd.. Här kommer listan:
1. Fight Club
2. Juno
3. Batman - The Darik Night
4. Imagine me and You
5. Battle Royal

Det är dom filmerna jag tycker att du ska ha sett. Sen om du bryr dig om vad jag tycker så är ju det en annan fråga. Men så är fallet. Nu ska jag på promenad med älskling vovven och sedan fixa ordning lite inför ikväll.
Känner lite hur det här inöägget inte blev så bohemiskt och coolt som jag hoppades på, men nästa gång kanske.

Ajöken!
Så kan jag ju passa på att reklamera min morbrors blogg:
hybbe.blogspot.com


"Look! A Unicorn! Oh, sorry I guess it was just a regular horse."























Oj, var berädda på ett långt inlägg nu. Känner hur saker jag vill skriva bara kommer flytandes ut i fingrarna, och som vanligt så lär relevansen på det hela bli ganska obefintlig.
Det började med igår, kanske man ska säga. Låg i min säng och lyssna på musik och bara tänkte på allt och inget som vanligt. Då jag helt plötsligt börjar gråta. Och jag förstår verkligen inte varför, och jag kan inte sluta. Så där ligger jag i mitt kalla rum (eftersom jag inte orkar stänga fönstret), lyssnar på Tegan & Sara och gråter. Mycket konstigt fenomen det där. Det krävs mer undersökningar i detta fall tycker jag. Aa, hur som helst så somnar jag gråtandes och fryser som en liten gris, vilket resulterar i att jag kliver upp någon timme senare, byter om till min varma pyjamas-mys-white trash-velour-dräkt, hämtar alla filtar jag har i mitt rum och kryper ner under mitt hyfsat varma täcke.
Fortsätter att lyssna på min iPod och än en gång så börjar jag gråta, eller om jag ens sluta gråta. Detta leder till att jag tror att det är något allvarligt fel på mig, så jag skriver ner lite snabbt i min annteckningsbok alla känslor jag har just då och det blir ungefär 4 sidor med hyfsat samanhängande text tycker jag då. Sen somnar jag på stört, tror att jag gråter fortfarande men jag har ingen aning.

Nu hoppar vi till i morse, runt åtta tiden, då vaknar jag och känner mig, ursäkta uttrycket, som en svettig ostmacka. Ni vet som det blir när man lägger ost på en rostad macka, det blir lixom fukt på osten.. Aja, tillbaka till min vackra historia.
För jag hade ju som sagt min varma pyjamas-mys-white trash-velour-dräkt, typ 5 filtar OCH mitt täcke.
Så där låg jag, men utsmetat smink och kände mig riktigt äcklig och svettig. Så jag kastade av mig alla filtar (eller så gömde jag dom, för jag hittar dom inte just nu), sparkade ner täcket till fötterna, startade om min spellista på min iPod och somnade om, för att sedan vakna igen kvart i elva av att min mor ringer.

När mina ögon orkar fokusera tar jag fram min anteckningsbok som jag skrev i inatt och läser det jag skrivit. Och då framgår det hur abolut störd jag är i huvudet. Till att börja med så hade jag skrivit, som första mening, det som jag har som överskrift på det här blogginlägget (och för er som inte känner igen det så är det mitt favorit citat ifrån "Dude, where is my car !?"). Sen är det en massa rapparkalja (stavning) om absout ingenting i två sidor. Och det som är så konstigt är att jag verkligen hade för mig att jag hade skrivit logiska saker i min lilla bok i natt, men så var det icke.
Jag fortsätter läsa i ren skräckblandad förtjusning om mina tankar och när jag läst klart så känner jag att någon borde slå mig i huvudet med en stekpanna och spärra in mig. För inte ens dom allvarligt psykiskt sjuka lär fatta vad jag menat. Det var ett pottpurri om allt och inget. Leverpastej och golfklubbor, dansade rymdvarelser som heter Gollum och Greta. vatten pipor som luktar sommar och en kidnappad Care Bear. Och nu när jag läst igenom det hela undrar jag hur jag kom fram till allt det där. För om man tittar närmare så kan det ju nästan vara logiskt, om var fem år och hög på E eller något. Men för en 17årig tjej som tänker skriva ner alla sina känslor just då för att hon inte kan sluta gråta så är det där helt sinnes-sjukt. Och jag känner att jag kanske håller på att bli sjuk, men ingen feber eller ont i halsen hittas.

Jag kliver upp ur sängen för att koka te, då jag finner att jag har ritat en mustach på min hand. Hur det kommer sig och när jag ritade denna mustach är ett myserium, men där var den i alla fall. Jag bestämmer mig för att tvätta bort den då den lätt kan förknippas med en Ha galen-Makt berusad-Tysk under andra världskriget och finner att denna mustach är ritad med min kajal-penna. Och om jag inte redan var förvirrad så har jag även en t-shirs på mig under hela varma pyjamas-mys-white trash-velour-dräkten som jag inte hade när jag gick och la mig.

Nu är jag rädd för mig själv. Det känns bra. Men jag måste haft något knas i pannkakorna igår, som bara jag reagera på eftersom min far ser ut att vara normal i alla fall. Hmm... ska gå och läsa min annteckningsbok igen och försöka få lite klarhet i det hela.

Ajöken!
[Creds till er som orkar läsa allt. Ni kan ju lämna en komentar så kan jag ge er beröm i nästa inlägg]

"Why Are You Wearing that Stupid Man Suit"



Hmmm, inte skrivit på två dagar. Känndes lite tomt.
Fottade lite, men betoning på lite, med underbaraste Ingrid igår.
Lite känslosnack osv, som vanligt men det gör inget.
Dimman ligger över Kungsängen. Som en äcklig blöt handduk som bara någon kastat utan anledning. Bra första dag på sommarlovet, men är det svensk sommar så är det.
Sov ut för första gången på länge i dag/natt eller vad det nu blir. Har vaknat till en väckarklocka i ungefär två veckor. Men i dag behövde jag inte det. Sov 13 timmar och det var riktigt skönt.

"I step into the light, and then I dance until I cry"


Jobbar järnet hemma hos mormor och morfar.
Ni får lyssna på den här tills jag kommer hem och
kan göra en ordentlig uppdatering.

"När solen skiner, skiner vi, jag ska alltid stå bredvid"



Sthlm i mitt hjärta.
Men jag kan inte hjälpa att jag saknar Japan.
Har gjort samma sak varje kväll hela veckan. Tittat på Juno, druckit vanilj te och drömmt om dig...
Gör jag detta ikväll och sen på söndag kväll blir den den längsta traditionen jag haft.
Eller a, om man inte räknar med doppen 1 April, i år var det 5 året.
Det här med traditioner tycker jag är mysigt.
Det är något man lixom ser fram emot, som får kalendern att se lite mer full ut osv. Traditioner är bra, sålänge det inte är dumma traditioner. Som endast man&kvinna äktenskap.
Nu är det ju dock lagligt med sammkönade äktenskap. Hurra !
Men så är det inte i alla länder. Sen så tycker jag att traditionella begravningar är aldeles för:
"Hej nu samlas vi i kyrkan, lyssnar på sorglig musik och ser ut som en ända stor grå massa. Sen går vi hem och gråter ännu mer".  När jag vänder näsan i vädret så kommer det vara TOTALT förbud för svarta kläder. Har du svarta kläder så kommer du inte in i kyrkan. Jag vill inte ha en lång sorglig scermoni. Nej, Montt Mardiés - Dancing Shoes ska spelas medans folk lägger blommor (inga vita liljor-rosor osv, Färgsprakande ska det vara), sen ska ALLA dra till en restaurang eller PUB, supa satan och komma ihåg alla roliga stunder.
Så ska min begravning se ut.

Fick även en jordglob idag. Härligt fin och gulnad är den. Lyser fint och luktar gammalt.
Det gjorde min dag.


"When I was young"



Gamla stan
galet underskattad...


"I will follow you into the dark"



Har inte mycket att skriva. Trött som bara den. Städat mitt rum. Städat hos mormor.
Ätit marabou choklad med jordgubbs bitar i. Limited edition, så stört gott. Tar dom bort den
så bombar jag marabou !

"Shut up, hush your mouth, can't you hear you talk to loud?"


Huvudvärk som dödar.   Hungrig som aldirg förr.  Ensam hemma med hög musik.  Sitter här och redigerar bilder.
Har inte så mycket att göra.   Uttråkad är det bästa ordet för att beskriva situationen just nu.


"As your falling down.."



Jag står redo med hjärtat i handen.
Men är det någon som vill ha det.. ?

"You know I'm here waiting for you"



Jag är så dålig på sånt här.
Vet verkligen inte hur jag ska göra.
Knas är det i alla fall.
Men det löser sig nog.


Trött är jag i alla fall. Hade sovmorgon, men som vanligt med min tur så måste jag upp klockan sju för att väcka bror min. Och som vanligt är han på uruselt humör, vilket drabbar mig i högsta grad.
Men vad ska man göra, han växer ur det snart, hoppas jag. Eller så lär han sig hur man fixar i ordning sig själv på morgonen, vilket är en sak som börjar gå frammåt i alla fall.
Ska in till stan med finaste Sara sen. Det kommer blu fabulöst underbart tycker jag. Vi gled ifrån varandra ett tag, men nu är vi snart tillbaka på samma ställe igen, som när man knäcker två ägg i en stekpanna och dom flyter ihop.
Franz Ferdinand har varit min morgon, och att redigera bilder. Det gillar jag extremt mycket. Så kan ju passa på att säga att så länge jag inte nämner något annat så är bilderna jag laddar upp mina, som jag har tagit själv och redigerat själv. Så är det bara.

Ajöken!

"Then we jerk it out"

Okej. Har saknat min blogg lite.
Jag har saknat att veta vart alla knappar sitter. Hur alla saker fungerar osv,
Så nu när jag äntligen har min blogg som jag vill ha den så varför inte
ett tredje inlägg.
Sitter och lyssnar på kans musik ifrån förr. Det involverar Billy Talant, Yelle och Marilyn Manson.
Nice blandning va, det tycker jag i alla fall.
Tänkte bara slänga upp en liten bild till också, när jag ändå är på G med att redigera mina bilder
osv. Här kommer ett litet kolage med bilder ifrån i Vintras. Fint värre hörrö du.
Men nu ska jag städa lite på mitt rum (kanske) och sen så ska jag dricka te och dränka mina
sorger över det ofantligt tråkiga vädret. Jag rekomenderar er att göra det samma.
Kanel te med lite mjölk och bra muisk. Tummen upp på det !!


Shit. Inspirationen kommer flytandes. Måste skriva ner innan jag glömmer allt.

Ajöken!
Detta var, tror jag, det sista inlägget för idag..

"Vad vore jag utan dina andetag"


Om det bara kunde sluta regna.
Då skulle det kännas som sommar, på riktigt.
I morgon är det fredag, sen är det helg.
Sen återstår bara måndag och tisdag. Sen är det sommarlov.
Ska bli så skönt att vila ut sig ordentligt.

Sköna sommarnätter med vänner, vollyboll och andra saker
som hör sommaren till.
Ett myggbett lite här och där skulle jag dock klara mig utan...
Men det hör också till sommaren, tyvärr.

Inte många gånger kvar på Egalia heller. Det känns lite jobbigt,
men ändå. Åter till hösten, och det måste få fortstätta finnas kvar.
För om politikerna inte fattar hur vikitgt Egalia är, då är det något
allvarligt fel på sverige.

Ajöken!

I'm back, back on track...


Tillbaka på kära blogg,se
Ni hörde rätt.
Med ny design och ny attityd så är bloggerskan tillbaka.
De ni !


Håll er uppdaterade.. här lär det hända grejer!


RSS 2.0